Meny

Vi ber att du kvitterar räddningsplanen som läst när du har studerat den.

Du kan kvittera att du har läst räddningsplanen på nedre delen av den här sidan.

Basuppgifter om objektet

Rakennus on osa Oulun yliopiston Linnanmaan kampuksta. Rakennuksessa on arkkitehtuurin koulutus- ja hallintotilat 1.-2 kerroksessa, Lingua 3. keroksessa, 4 kerros on toistaiseksi tyhjillään.

Basuppgifter

Fastighetens namn Oulun yliopiston Arkkitehtuuri, Kone, Lingua, Tuta
Fastighetens adress Erkki Koiso-Kanttilan katu 5
90570 OULU
Antal byggnader 3
Antal aktörer 11
Fastighetens ägare Suomen Yliopistokiinteistöt Oy
Arkkitehtuuri
Användningssyfte Utbildningslokal
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous

Övriga uppgifter

Objektet hör till följande räddningstjänst: Norra Österbotten. Beräknad tid för räddningsverkets ankomst till platsen är ca 10 minuter.

Brandlarmsskötare tfn 0207424011
Brandlarmscentralens placering Sähköpääkeskuksessa
Fastighetsskötsel ISS Palvelut Oy
tfn 020015500
jourtelefon 020015500
Elleverantör Oulun Energia
tfn 0855843300
jour 0855843222
http://www.oulunenergia.fi
Vattenbolag Oulun kaupunki: Oulun vesi
tfn 0855843800
jour 0447033800
http://www.oulunvesi.fi
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter POKO Oy - Pohjolan Koiravartiointi
tfn 083112311
jour tfn 0400392550
http://www.pokooy.fi
Samlingsplats Pysäköintialue suoraan Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite.
Alternativ samlingsplats Pysäköintialue Prosessi- ja ympäristötekniikan rakennuksen kohdalla Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite
Antal skyddsrum 2
Skyddsrummets placering VSS1 0. kerros, T2 porraskäytävän läheisyydessä VSS 3
Skyddsrummets placering VSS2 0. kerros, S2 porraskäytävän läheisyydessä
Uppvärmningsmetod Fjärrvärme
Huvudvattenkran 0. kerroksessa lämmönjakohuoneessa, T2 porraskäytävän läheisyydessä.
Kiinteistönhoitajat sulkevat tarvittaessa. Katkaisusta tiedotettava kiinteistössä toimivia.
Värmefördelningsrum 0. Kerroksessa, T2 porraskäytävän läheisyydessä
Elcentral 1. kerroksessa S1 ja S2 porraskäytävien välissä.
Ventilationsmaskin Katolla
Nödstopp för ventilationen

1. kerroksessa 2S sisäänkäynnin tuulikaapissa.

Lokaler i fastigheten

Affärslokaler
Placering Namn
Arkkitehtuuri Alue 1, 1. kerros Arkkitehtuuri
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous Alue 12, 1. kerros Arkkitehtuurin paja
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous Alue 15, 1. kerros Fablab
Aktörer
Placering Namn
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous Alue 14, 1. kerros Materiaalitekniikka ja OAMK laboratorio
Arbetsutrymmen
Placering Namn
Arkkitehtuuri Alue 2, 2. kerros Arkkitehtuuri
Arkkitehtuuri Alue 3, 3. kerros Tietohallinto
Arkkitehtuuri Alue 4, 4. kerros Lignua
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous Alue 10, 1. kerros TST
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous Alue 20, 2. kerros Materiaali- ja konetekniikka
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous Alue 30, 3. kerros Materiaali- ja konetekniikka, älykkäät koneet ja järjestelmät, rakennus- ja yhdyskuntatekniikka
Materiaali- ja konetekniikka sekä tuotantotalous Alue 40, 4. kerros Tuotantotalous

Antal personer

Alue 10, 1. kerros TST
Dagtid Kvällstid Nattetid
Vardagar 30 10 0
Under veckoslut 0 0 0
Alue 12, 1. kerros Arkkitehtuurin paja
Dagtid Kvällstid Nattetid
Vardagar 30 10 0
Under veckoslut 0 0 0
Sammanlagt
Dagtid Kvällstid Nattetid
Vardagar 180 10 0
Under veckoslut 0 0 0

Organisation

Yliopiston turvallisuuspäällikkö Jukka-Pekka Matero
Oulun yliopisto
tfn 0505209769
jukka-pekka.matero@oulu.fi
Kiinteistön turvallisuuspäällikkö Paavo Väinämö
Oulun yliopisto
tfn 0294484952
paavo.vainamo@oulu.fi
Kiinteistön apulaisturvallisuuspäällikkö Petri Aarnio
Oulun yliopisto
tfn 0294484966
petri.aarnio@oulu.fi
Kiinteistön apulaisturvallisuuspäällikkö Kasper Hahtonen
Oulun yliopisto
tfn 0294482174
kasper.hahtonen@oulu.fi
Kiinteistön apulaisturvallisuuspäällikkö Juha Uusitalo
Oulun yliopisto
tfn 0294482151
juha.uusitalo@oulu.fi
Arkkitehtuurin professori Janne Pihlajaniemi
Oulun yliopisto
tfn 0294484946
janne.pihlajaniemi@oulu.fi

Fastighetens säkerhetspersoner

Vartija
Linnanmaa
Vartija
POKO Oy
tfn 0505054714
Skyddsrumsansvarig VSS1 Juha Uusitalo
Skyddsrumsansvarig VSS2 ISS Palvelut Oy
Biträdande skyddsrumsansvarig VSS1, VSS2 ISS Palvelut Oy
Ansvarsperson för ordningsbevakningen VSS1 ISS Palvelut Oy
tfn 0207424011
Ansvarsperson för ordningsbevakningen VSS2 ISS Palvelut Oy
tfn 0207424011

Fastighetens arbetarskyddsorganisation

Arbetarskyddschef
Oulun yliopisto
Pertti Hoskio
Oulun yliopisto
tfn 0294484172
pertti.hoskio@oulu.fi

Aktörernas säkerhetspersonal

Företag Person Kontaktuppgifter
Alue 1, 1. kerros Arkkitehtuuri Aulikki Herneoja
Områdesansvarige
Område: Arkkitehtuuri 1. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0294484950
Anu Soikkeli
Områdesansvarige
Område: Arkkitehtuuri 1. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0294484922
Alue 2, 2. kerros Arkkitehtuuri Matti Lakkala
Områdesansvarige
Område: Arkkitehtuuri 2. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0400635125
Janne Pihlajaniemi
Områdesansvarige
Område: Arkkitehtuuri 2. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0405720895
Alue 3, 3. kerros Tietohallinto Jukka Orajärvi
Områdesansvarige
Område: Tietohallinto 3. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0505576109
Kai Mutka
Områdesansvarige
Område: Tietohallinto 3. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0503174704
Alue 4, 4. kerros Lignua Jaana Isohätälä
Områdesansvarige
Område: Lingua 4. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0504724021
Elina Palola
Områdesansvarige
Område: Lingua 4. kerros
Oulun yliopisto
tfn 0505984732
Alue 10, 1. kerros TST Vesa Kaltio
Områdesansvarige
Område: Konehalli
Oulun yliopisto
tfn 0405880429
Alue 12, 1. kerros Arkkitehtuurin paja Paavo Väinämö
Områdesansvarige
Område: 1. kerros Arkkitehtuurin paja
Oulun yliopisto
tfn 0294484952

Alue 14, 1. kerros Materiaalitekniikka ja OAMK laboratorio Juha Uusitalo
Områdesansvarige
Oulun yliopisto
tfn 0294482151
Ilpo Alasaarela
Områdesansvarige
Oulun kaupunki
tfn 0294482160
Jari Mahlakaarto
Områdesansvarige
OAMK
tfn 0504624755
Alue 15, 1. kerros Fablab Antti Mäntyniemi
Områdesansvarige
Område: 1. kerros Fablab
Oulun yliopisto
tfn 0294488018
Auno Latvalehto
Områdesansvarige
Område: 1. kerros Fablab
Oulun yliopisto
tfn 0504479521
Alue 20, 2. kerros Materiaali- ja konetekniikka Tun Tun Nuo
Områdesansvarige
Område: 2. kerros S1 - T1 - U1
Oulun yliopisto
tfn 0504284064
Jussi Paavola
Områdesansvarige
Område: 2. kerros S1 - T1 - U1
Oulun yliopisto
tfn 0505982398
Matias Jaskari
Områdesansvarige
Oulun yliopisto
tfn 0505430823
Alue 30, 3. kerros Materiaali- ja konetekniikka, älykkäät koneet ja järjestelmät, rakennus- ja yhdyskuntatekniikka Lassi-Pekka Keränen
Områdesansvarige
Område: 3. kerros S1 - T1 - U1
Oulun yliopisto
tfn 0504663086
Juho Alatalo
Områdesansvarige
Område: 3. kerros S1 - T1 - U1
Oulun yliopisto
tfn 0294482058
Alue 40, 4. kerros Tuotantotalous Janne Härkönen
Områdesansvarige
Område: 4. kerros S1 - T1
Oulun yliopisto
tfn 0503505041

Petteri Annunen
Områdesansvarige
Område: 4. kerros S1 - T1
Oulun yliopisto
tfn 0294487806

Fastighetens viktiga nummer

Uppdrag Namn Telefonnummer Journummer
Servicebolag ISS Palvelut Oy 020015500 020015500
Sotning ISS Palvelut Oy 020015500 020015500
Bevakningsföretagets kontaktuppgifter POKO Oy - Pohjolan Koiravartiointi 083112311 0400392550
Underhåll
Namn Telefonnummer
Brandlarm: Skötare 0207424011
Brandsläckare: Serviceperson 085208919
Utrustning för rökevakuering: Serviceperson 0505879654
Ventilationsmaskin: Serviceperson 0505879654

Övriga viktiga nummer

Företagare Telefonnummer Jourtider
Allmänt nödnummer 112 24 h
Giftinformationscentralen 0800 147 111 24 h

Farliga situationer

Risk, fara eller problemsituation: Påverkning:
1) Brand Betydande – mycket betydande.
Verksamheten avbryts, i betydande fall för en längre tid.
Lokaler som skadats i branden kan inte användas medan renoveringen pågår
Evakuering av personer i skolbyggnaden
2) Externa hotande situationer
- en brand i närregionen
- gasolycka
- andra farliga substanser
Liten-betydande beroende på avstånd
Följ myndihetsanvisningarna
Avstängning av ventilation
3) Plötsliga olyckor och sjukdomsfall Liten - betydande, orsakar oftast enbart mindre personskador
Första hjälp och hänvisning till vården
Efterbehandling av situationen vid behov
4) Övriga situationer som riskerar säkerheten Liten - betydande beroende på situationen
Evakuering av personer
Söka sig inomhus
5) Stölder, inbrott och våldsamma hot Liten - stor
Stölder med små egendomsskador
T.ex. avslutning av verksamhet vid bomblarm
Att säkra personlig säkerhet
6) Trafikolycka Liten – mycket betydande
Beroende på eventuella personskador, kan kräva omfattande efterbehandling
7) Vattenskada Liten – betydande
Egendomsskador i olyckslokalen
Förebyggande av skador vid behov och reparation
Vid omfattande skador ska lokalen inte användas medan reparationerna pågår
8) Elavbrott Liten – betydande.
Vid längre avbrott avslutning av verksamhet
Ett elavbrott kan skada apparater / orsaka tillfälliga avbrott i arbetandet

Säkerhetsarrangemang

Släckningsutrustning

Placering Släckningsutrustning
Kaikilla käytävillä ja auloissa, sekä isoissa tiloissa. Katso pohjapiirros Brandsläckare
Brandsläckarna ska kontrolleras:
  • minst en gång om året, eftersom handsläckare utsätts för faktorer som påverkar brandsläckningsfunktionen, till exempel fukt, vibrationer eller temperaturväxlingar (platser utomhus)
  • minst vartannat år (platser inomhus)

Säkerhetsanordningar

Rökevakuering

Avsikten med rökevakueringen är att avlägsna brandgaserna som uppstår vid brand, röken och värmen från lokalerna. Rökevakueringsanläggningarna ska servas och testas regelbundet i enlighet med bruks- och serviceanvisningen. Rökevakueringsanläggningen används enbart av räddningsverket.

Utrustning för rökevakuering
Utlösning av rökevakuering 2S sisäänkäynnin tuulikaapissa, paloilmoitinkeskuksen näytön vieressä.
Serviceperson ISS Palvelut Oy
tfn 0505879654

Stängning av ventilationen

Om byggnaden är föremål för extern fara, såsom brandgaser från den intilliggande byggnaden, ska ventilationen stängas. Varvid räddningsmyndigheten vanligen utger ett nödmeddelande, i vilket man också ger tilläggsanvisningar och en uppmaning om att stänga ventilationen.

Vem som helst kan stänga av ventilationen.

Stängning av ventilationen: 1. kerroksessa 2S sisäänkäynnin tuulikaapissa.

Första hjälpen

Enligt 46 § i arbetarskyddslagen (738/2002) ska arbetsgivaren se till att första hjälpen anordnas för arbetstagare och andra personer som vistas på arbetsplatsen, ge anvisningar om första hjälpen och införskaffa tillräckligt med ändamålsenlig första hjälpen-utrustning till arbetsplatsen eller dess omedelbara närhet.

  • Det har ordnats kurser i första hjälpen.
  • Ambulansen vägleds: Erkki Koiso-Kanttilan kadulta suoraan kohteelle..
  • Ansvarsperson för första hjälpen: Paavo Väinämö tfn 0294484952.

Brandsäkerhet

Brandlarm

Avsikten med det automatiska brandlarmsystemet är att larma fastighetens användare om en begynnande brand. Systemet detekterar snabbt branden när indikatorn reagerar på brand och brandklockorna börjar ljuda. Systemet förmedlar automatiskt larmet till nödcentralen.

Brandlarm
Placering Järjestelmän näyttöpääte 1. kerroksessa 2S sisäänkäynnin tuulikaapissa.
Centralens läge Sähköpääkeskuksessa
Täckning Koko rakennus
Skötare tfn 0207424011
Skötarens reservperson ISS Palvelut Oy
tfn 0207424011

Kontroll av larmöverföringsförbindelsens funktioner

  • Regebundna underhåll och reparationer
  • Månatligt test av larmöverföringsförbindelsen
  • Regelbundna inspektioner

Åtgärder i händelse av fel i larmöverföringsförbindelsen

Ifall fel upptäcks i larmöverföringsförbindelsen, ordnas effektivare övervakning i byggnaden med hjälp av personalen.

  • Kontakt med nödcentralen
  • Jourhavande sätts att övervaka larmcentralen
  • Jourhavande larmar nödcentralen vid behov och vägleder räddningsverket till brandplatsen

Utrymningsvägar

Principen för säker utrymning är att man i varje stund ska kunna avlägsna sig från byggnadens samtliga utrymmen via två utgångar utan nycklar eller andra öppningsdon. Dörrarna får inte hållas i baklås under arbetstiden. Det är inte tillåtet att förvara saker framför utgångarna.

Samlingsplats: Pysäköintialue suoraan Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite.

Eldarbeten

Eldarbeten definieras som arbeten där det uppstår gnistor eller där man använder eldslågor eller annan värme, och som ger brandfara. Sådana arbeten är bl.a. gas- och bågsvetsning, bränn- och bågskärning, skärning med slipskiva och metallslipning, varvid det uppstår gnistor, samt arbeten där man använder gasbrännare, annan öppen eld eller hetluftsblåsare. På grund av eldfaran från heta arbeten ska man alltid beakta alternativa metoder.

För att utföra eldarbeten krävs alltid tillstånd för heta arbeten. Personen som gör ett hett arbete ska alltid ha ett giltigt certifikat för heta arbeten.

Följande ansvarspersoner för eldarbeten kan bevilja hetarbetstillstånd:

Lari Lampainen
ISS Palvelut
tfn 0400863456
lari.lampainen@iss.fi

Den som sköter brandlarmsanordningarna ska se till att det görs nödvändiga frånkopplingar så att heta arbeten eller andra reparationsarbeten inte orsakar onödiga brandlarm.

Eventuellt frånkopplade brandlarmsystem ska återkopplas så att de fungerar igen.

Information och introduktion

Introduktion för hela personalen

Statsrådets förordning om räddningsväsendet (407/2011,2§) föreskriver följande: "Räddningsplanen ska hållas uppdaterad och nödvändig information om den ska ges till ... anställda i byggnaden eller objektet i fråga samt till andra som är skyldiga att delta i verkställigheten av räddningsplanen."

Alla personer som arbetar i fastigheten ska informeras om planen och dess huvudpunkter.

* Introduktionsansvarig person:* Rektor

* Information i säkerhetsfrågor: * Planen gås igenom med personalen.

* Utbildningar: * Arrangeras efter behov.

* Övningar: * Praktisk övning utifrån planen med årliga utrymningsövningar med personal och elever.

* Introduktion av nya anställda: *

Den närmaste chefen introducerar alltid en nyanställd i räddningsplanens huvudpunkter och går igenom utrymningsvägarna och platserna för primärsläckningsmateriel.

Säkerhetsutbildning

  • Rektor ansvarar för anordnandet av säkerhetsutbildning.
  • Nära ögat-situationer rapporteras och hanteras av arbetarskyddet.
  • Säkerhetsinformation delas under introduktioner, utbildningar och genom läsning av planen.

Riktlinjer

På de följande sidorna finns en beskrivning av instruktionerna för förebyggande av olyckor samt instruktioner för hantering av olyckor och farliga situationer. Läs åtgärdsinstruktionerna noggrant!

Korrekta åtgärder, avgöranden och val förhindrar och begränsar olyckor. På så sätt kan skador minimeras eller elimineras helt.

Säkerheten är allas gemensamma sak!

Larma efter hjälp

I alla brådskande nödsituationer, vare sig det gäller brådskande behov av hjälp från polisen, räddningsväsendet, sjuktransport eller socialväsendet RING NUMMER 112

Ring nödsamtalet själv, om du kan
Det är viktigt att den person som berörs av saken ringer nödsamtalet. Personen har information som den jourhavande behöver för att fastställa vilken typ av hjälp som ska skickas till platsen. Ett samtal som kommer via mellanhänder kan fördröja hjälpens ankomst.
Berätta vad som har hänt
Den jourhavande i nödcentralen frågar personen som ringer om vad som har hänt för att vid behov kunna skicka rätt hjälp för situationen.
Ange exakt adress och kommun
Inom nödcentralens område kan det finnas flera likadana adresser i olika kommuner. Därför är det viktigt att utöver adressen ange orten.
Svara på frågorna som ställs till dig
Frågorna som den jourhavande ställer har ett syfte. Frågorna fördröjer inte larmet efter hjälp. I brådskande fall larmar den jourhavande redan under samtalet ut de myndigheter och samarbetspartner som kommer för att hjälpa samt ger dessa mer information om vad som har hänt.
Angera enligt givna instruktioner
Den jourhavande har utbildats för att ge instruktioner för olika situationer. Det är viktigt att du följer de givna instruktionerna. Rätt utförda förstahjälpen-åtgärder har ofta betydelse för situationens slutresultat.
Avsluta samtalet först när du får lov till det
Att avsluta samtalet för tidigt kan fördröja hjälpen. Stäng av telefonen först efter att du har fått lov att avsluta samtalet. Håll linjen öppen. Den jourhavande eller hjälparen som kommer kan behöva mer information om vad som har hänt.

I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt:

Erkki Koiso-Kanttilan kadulta suoraan kohteelle.

Sjukdomsattack eller olycka

Livräddande första hjälp

Syftet med livräddande första hjälp är att säkerställa att patientens luftvägar är fria och att upprätthålla patientens

andning och puls.

  1. Gör en uppskattning av situationen, säkra din egna trygghet och ring 112.
  2. Öppna patientens luftvägar genom att lyfta hakspetsen och trycka pannan bakåt.
  3. Kontrollera om patienten andas. En medvetslös patient andas inte om du inte kan känna en luftström mot din hand, ditt öra eller din kind.
  4. Påbörja hjärt-lungräddning.

Så här gör du hjärt-lungräddning:

  • Ge återupplivning.
    • 30 bröstkompressioner
    • 2 inblåsningar

Om bröstkorgen inte höjer sig i takt med inblåsningarna, SLUTA inblåsningarna. Det viktigaste är att upprätthålla

patientens blodcirkulation med bröstkompressionerna.

5. Om patienten är medvetslös men andas själv, lägg personen i sidoläge. 6. Stoppa blödning genom att trycka på blödningsstället med händerna. 7. Hjälp en person med ryggskada genom att hålla hans eller hennes huvud stilla.

Gör så här i en nödsituation:

  • Stanna upp och lugna ner dig
  • Ring 112
  • Säkra din egen trygghet och försök förebygga vidare skador
  • Ge första hjälp
  • Visa vägen till sjukvårdspersonalen

Svaghetskänsla hos diabetiker

När blodsockret hos en diabetiker blir för lågt, kan det orsaka en livsfarlig insulinchock.

Känn igen symtomen:

  • Svettning, blekhet, darrning.
  • Irritation, rastlöshet.
  • Svindel, hjärtbultning.
  • Hunger.
  • Huvudvärk, illamående.
  • Synstörning och dubbelbilder.
  • Avvikande beteende (t.ex. rastlöshet, lättretlighet).
  • I värsta fall kramper och medvetslöshet ifall blodsockret blir för lågt.

Första hjälp vid insulinchock

  • Ge patienten omedelbart mat eller dryck som innehåller socker, forutsatt att patienten kan äta eller dricka själv. Ge

inte mat eller dryck till en medvetslös person. * Ifall patienten inte återhämtar sig inom 10 minuter eller om han eller hon blir medvetslös, ring 112. * Lägg en medvetslös person i sidoläge.

Sår

Att stoppa blödningar och förbinda sår är baskunskaper inom första hjälpen.

  • Stoppa eventuell blödning.
  • Rengör smuts från såret under rinnande, kallt vatten.
  • Stäng kanterna till ett litet skärsår med sårförband.
  • Täck såret med skyddsförband.
  • Sök dig till vården.
  • Kontrollera att din stelkrampsvaccin (tetanus) är i kraft.
  • Blödande, djupa och smutsiga sår och större skärsår ska alltid behandlas av en läkare. Man ser inte alltid på såret

om vävnaderna har blivit skadade.

Blödning

Det är svårt att uppskatta storleken av en blodförlust. Stor blodförlust (över 20 %) orsakar ett chocktillstånd.

Så här stoppar du blödningar:

  • Stoppa blödningen genom att trycka på blödningsstället med dina fingrar eller händer. Du kan också be den skadade personen att

trycka på stället själv. * Hjälp den skadade personen att sitta upp eller lägga ner sig. * Lägg ett tryckförband på blödningsstället. Använd förband eller andra näraliggande material, t.ex. en scarf. * Ring nödnumret 112 om du tycker att det är nödvändigt. * En riklig blödning kan leda till en allvarlig störning i blodcirkulationen, det vill säga chock. Ge den skakade personen

första hjälp enligt hans eller hennes symtom.

Om det finns ett föremål i såret, till exempel en spik eller kniv, ska du inte avlägsna den när du ger första hjälpen.

Om föremålet försvårar andningen ska du avlägsna det omedelbart.

Chock

Chocksymtom kan orsakas av stora inre eller yttre blödningar, svåra benbrott, brännskada eller vätskeförlust på grund av

svår diarré. Chocktillstånd kan också orsakas av hjärtsvikt eller en allergisk reaktion.

Känn igen chocktillstånd:

  • Huden är blek och kallsvettig.
  • Patienten är rastlös, senare förvirrad.
  • Personen andas tätt.
  • Patienten har torr mun och är törstig.
  • Patienten har snabb puls och det är svårt att känna efter den.

Första hjälp för chockpatienter:

  • Lägg personen i ett för honom eller henne bekvämt läge.
  • Ring nödnumret 112.
  • Skydda patienten mot kyla med till exempel en filt eller jacka, och sätt ett underlag mellan patienten och marken.
  • Lugna ner patienten.
  • Ge inte mat eller dryck till patienten.
  • Följ med patientens andning och puls.
  • Vid behov ge första hjälp.

Kramper

Störningar i hjärnan kan orsaka oavsiktliga muskelsammandragningar och kramper. En människa kan få kramper på grund av

många olika orsaker, som till exempel epilepsi, hjärnblodning, hög feber eller en olycka.

Känn igen symtomen:

  • Patienten blir medvetslös, faller ihop och blir stel i kroppen.
  • Efter detta börjar ryckande kramper. Kramperna brukar fortsätta i enbart 1–2 minuter.

Första hjälpen för kramppatienter:

  • Ring nödnumret 112.
  • Försök inte hindra kramperna men se till att patienten inte slår sitt huvud eller skadar sig på något annat sätt.
  • Se till att patienten inte har hinder i luftvägarna.
  • När kramperna blir svagare, lägg patienten i sidoläge.
  • Om du vet att patienten har epilepsi, ring till nödnumret 112 om kramperna fortsätter i en längre tid eller vid nytt

anfall. * Om anfallet går över för sig själv se till att patienten har fullständigt återhämtat sig innan du lämnar honom eller

henne ensam. * Kontakta läkare när det gäller feberkramper hos barn.

Förgiftning

I vanligaste fall förorsakas förgigftningar av alkohol, mediciner eller giftiga växter och svampar.

Om du inte märker tydliga förgiftningssymtom hos patienten och du behöver råd kan du ringa Giftinformationscentralen,

telefon 09 471 977 (24 h/dygn)

Överdosering av läkemedel

Ring 112 omedelbart om du tvivlar att patienten har tagit en överdos av läkemedel.

Gör så här

  • Om möjligt, ge koltabletter till en patient som är medvetande.
  • Om patienten är medvetslös men andas normalt, lägg honom eller henne i sidoläge.
  • Samla ihop alla läkemedel och läkemedelsförpackningar som du hittar och visa dem för sjukvårdspersonalen.
  • Låt inte patienten inta alkohol.

Förtäring av giftig växt eller svamp

Försök ta reda på vilken växt eller svamp har förorsakat förgiftningen.

Gör så här

  • Kontrollera om patienten har bitar av växten eller svampen i munnen.
  • Ge patienten koltabletter enligt anvisningarna på förpackningen.
  • Ring 112 eller Giftinformationscentralen, telefon 09 471 977 (24 h/dygn)

Brännskador

En brännskada är en vävnadsskada som uppstår på grund av värme eller frätande kemiska medel. Huden, och möjligtvis vävnaderna under huden, blir skadade. Om huden inte kylas, kan skadan gå djupare in i hudlagren och smärtan fortsätta längre.

Första hjälp för mindre brännskador:

  • Kyla ner brännskadan med kallt vatten i 15–20 minuter.
  • Försök inte språcka blåsorna.
  • Du kan täcka brännskadan med ett rent skyddsförband eller ett specialförband avsett för brännskador.

Bör jag besöka läkare?

Besök läkare om brännskadan:

  • blir inflammerad
  • är en andra gradens brännskada och större än handflatan
  • är en tredje gradens brännskada
  • är en elektrisk brännskada
  • är en djup brännskada i ansikte eller händer
  • är i luftvägarna
  • har inträffat ett barn
  • har inträffat en vuxen
  • har inträffat en person med en kronisk sjukdom, t.ex. diabetes

Brand

Rädda och varna
  • Rädda dem som står i omedelbar fara och varna andra.
  • Hänvisa människorna till samlingsplatsen.
Släck och begränsa
  • Försök släcka branden själv, undvik rök. Utsätt inte dig själv för fara.
  • Begränsa att branden och röken sprids genom att stänga fönstren och dörrarna till brandsektionen.
Slå larm
  • Använda brandlarmknappen för att larma brandkåren och varna andra med brandklockorna.
  • När du har nått en trygg plats, ring till nummer 112 (också efter att ha använt en brandlarmknapp).
  • Berätta varifrån du ringer och var det brinner (adress och våning)och om människor står i fara.
  • Avbryt inte samtalet förrän du får lov till det.
Vägled
  • Vägled räddningspersonalen till platsen.
  • I nödsituationer vägleds räddningsverket på följande sätt: Erkki Koiso-Kanttilan kadulta suoraan kohteelle.

Vid utrymning är samlingsplatsen: Pysäköintialue suoraan Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite.

Alternativ samlingsplats: Pysäköintialue Prosessi- ja ympäristötekniikan rakennuksen kohdalla Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite

Brand – riktlinjer, när trygg utrymning är förhindrad

Ibland kan en brand som härjar på ett annat ställe förhindra trygg utgång från fastigheten. I dessa fall är det klokast att stanna kvar i ett utrymme där det inte finns rök, med dörrar och andra öppningar stängda.

Stanna kvar i brandsektionen där du befinner dig.
  • Det är tryggt att vistas bakom en branddörr. Branddörrar tål en eldsvåda i minst en halvtimme.
  • Följderna är ödesdigra om man hoppar från en hög plats, men inte om man stannar kvar på en rökfri plats.
Gå till ett fönster och väck uppmärksamhet. Om det inte lyckas, ring nummer 112.
Följ instruktionerna som myndigheterna ger.

Agerande vid brandlarmsituation

Byggnaden har en automatisk brandlarmanordning som ger larm till räddningsverket. När det ljuder ett brandlarm, ska var och en genast lämna byggnaden.

  • Ta med dig ytterkläder om de finns i närheten.
  • Stäng dörrar och fönster.
  • Använd närmaste möjliga utrymningsväg vid evakueringen.
  • Vägled kunder och gäster.
  • Ring från en trygg plats till 112 och ge ytterligare upplysningar om situationen. Samtidigt säkrar du att nödcentralen har fått veta om branden.
  • Ta dig till samlingsplatsen, stanna inte kvar framför ingångarna.
  • Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan särskilt tillstånd.
Samlingsplats: Pysäköintialue suoraan Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite.

Faran är över först när räddningsverket ger tillstånd för att återvända till fastigheten. Fastighetens säkerhetspersonal meddelar personalen om att de kan gå in i fastigheten.

Säkerhetspersonalen och personalen vidarebefordrar informationen till eleverna.

* Personalens handlande*

  • leder elever och gäster ut genom den närmaste säkra utrymningsvägen till en mötesplats.
  • hjälper personer med nedsatt rörlighet vid behov.

Områdesövervakare

  • inspekterar utrymmena i sitt område och stänger dörrarna till de utrymmen som har konstaterats vara tomma
  • säkrar utgångar och förhindrar tillträde till larmplatsen
  • leder elever och gäster till närmaste utrymningsväg och mot en samlingsplats

Vaktmästare

  • leder elever nter och gäster ut till samlingsplatsen
  • Öppna huvuddörrar där det är möjligt för att underlätta flykt

Verksamheten på samlingsplatsen

Samlingsplats: Pysäköintialue suoraan Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite.

När människorna har utrymt fastigheten och fortsatt till samlingsplatsen, börjar personalens representant leda verksamheten. Beroende på situationen, överväg om det är tryggt att stanna på den valda samlingsplatsen, eller ifall människorna bör hänvisas till en annan plats: t.ex. till en i förväg överenskommen lokal inomhus eller till en fastighet i närheten.

Det är inte tillåtet att avlägsna sig från samlingsplatsen utan tillstånd från ansvarspersonen. Fastighetens säkerhetspersonal leder verksamheten på samlingsplatsen. Säkerhetspersonalen informerar om hur situationen utvecklas och meddelar när det är tillåtet att återvända till fastigheten.

Saker att minnas på samlingsplatsen:

  • ta hand om eventuella skadade, meddela säkerhetspersonalen
  • ta hand om funktionshindrade eller personer med nedsatt funktionsförmåga i övrigt
  • meddela ifall man vet att någon har blivit kvar inne

Alternativ samlingsplats

Alternativ samlingsplats: Pysäköintialue Prosessi- ja ympäristötekniikan rakennuksen kohdalla Erkki Koiso-Kanttilan kadun takana.
Katso Kokoontumispaikat liite

Ifall samlingsplatsen inte är trygg, förflyttar man sig till en säker reservsamlingsplats som skyddsledningen specificerat separat. Vid behov anvisar även myndigheterna skyddsplatser för mer långvarigt skydd.

Hjälpa rörelsehindrade personer i nödsituationer

Det kan vara svårt och ta lång tid för funktionshindrad person att avlägsna sig från en byggnad vid nödsituationer. Försök hjälpa dem så gott du kan.

Saker att observera när man hjälper rörelsehindrade personer att avlägsna sig
  • Hjälp rörelsehindrade att avlägsna sig i den mån du kan.
  • Ta hand om personen du hjälpt även efter att ni kommit ut.

Vattenskada

Riktlinjer
  • Stäng av elektriciteten i läckageområdet och dess närhet.
  • Stoppa läckaget genom att t.ex. stänga huvudvattenkranen om det är möjligt.
  • Anmäl omgående
    • till servicemannen: ISS Palvelut Oy, tfn 020015500, jourtelefon 020015500
  • Kontakta vid behov det allmänna nödnumret 112.
  • Huvudvattenkran: 0. kerroksessa lämmönjakohuoneessa, T2 porraskäytävän läheisyydessä.
    Kiinteistönhoitajat sulkevat tarvittaessa. Katkaisusta tiedotettava kiinteistössä toimivia.
  • Värmefördelningsrum: 0. Kerroksessa, T2 porraskäytävän läheisyydessä
  • Elcentral:
    1. kerroksessa S1 ja S2 porraskäytävien välissä.
Ifall vatten hotar utanför byggnaden
  • Anmäl till fastighetsskötseln och vid behov nödcentralen 112.

Vid hot om våld

I en hotfull situation där det inte förekommer vapen, kan du agera på följande sätt.

  • Uppträd lugnt och försök lugna ner personen med ditt eget beteende.
  • Se till att du inte vänder ryggen till personen eller drivs in i ett hörn, så att du alltid har en flyktväg från den hotfulla personens närhet.
  • Be om hjälp i mån av möjlighet.
  • Fly och hjälp andra att fly platsen

Se till din egen säkerhet. Försök styra den hotfulle personen till en plats där denne inte kan skada andra. Anmäl vid behov det inträffade till polisen efter incidenten.

Om den hotfulle personen har ett vapen, agera på följande sätt.

  • Gör inte motstånd.
  • Gör bara det som den hotfulle ber om.
  • Försök varna andra i mån av möjlighet.
  • Genom att stänga dörrar kan personens framkomst i fastigheten begränsas.
  • Efter händelsen ska du ringa 112 för att få professionell hjälp till platsen så snabbt som möjligt. Lyssna på anvisningarna och agera enligt dem.

Varje hot och observation om en eventuell hotfull situation ska tas på allvar och omedelbart anmälas till polisen. Det kan vara möjligt att du kan påverka situationens utveckling genom ditt eget beteende. Därför ska du ta alla hotfulla situationer på allvar och försöka lugna ner situationer som redan börjat.

Bombhot

Ett bombhot är ofta grundlöst och ges av en rubbad människa med det ska ändå alltid tas på allvar och varje hot ska anmälas till polisen. Det är viktigt att man i det läget inte tappar fattningen och håller sig lugn.

Om du tar emot ett samtal om bombhot, håll dig lugn och agera på följande sätt:

Lyssna noggrant på meddelandet från den som framför hotet:

  • Vad
  • Var
  • När
  • Hur
  • Vem


  • Gör exakta anteckningar under samtalet.
  • Gör en klar anmälan till nödcentralen 112 om samtalet.
  • Meddela ofördröjligen om samtalet till säkerhetspersonalen, som bedömer vidare åtgärder.
  • Genomför nödvändiga åtgärder efter instruktionerna som du får.

Vid förhållanden som ska tas på allvar och i brådskande fall töms hela byggnaden omedelbart:

  • Förflytta dig enligt instruktionerna till samlingsplatsen.
  • Ta med dig din telefon, nyckel, ryggsäck och dina oundgängliga personliga saker.
  • Agera på samlingsplatsen enligt instruktionerna som du får.

VIDRÖR INTE KONSTIGA FÖREMÅL, LÅT POLISEN OCH LEDNINGEN TA HAND OM INFORMERANDET.

Ett misstänk föremål eller ett hotfullt brev

  • Rör inte vid föremålet.
  • Ifall det är fråga om ett brev eller annat liknande, som du redan har hanterat, lägg på minnet vilka ställen du har vidrört och lägg brevet t.ex. i en plastficka.
  • Anmäl genast till de personer som ansvarar för säkerheten i din lokal och i fastigheten (se kapitlet om Säkerhetspersonal) och till polisen på allmänna nödnumret 112.
  • Spärra av området i mån av möjligheter. Tänk på eventuella polisundersökningar (fingeravtryck och fotspår är synnerligen viktiga bevis).
  • Hamna inte i panik. Följ polisens och säkerhetspersonalens instruktioner.

Allmän farosignal

Den allmänna farosignalen är en en minut lång stigande och sjunkande ljudsignal eller en varning som utropas av myndigheten. Den stigande respektive sjunkade signalen är sju sekunder lång. Den allmänna farosignalen betyder att befolkningen hotas av en omedelbar fara.

Faran över-signalen är en obruten ljudsignal vars längd är en minut. Den är ett meddelande om att hotet eller faran är över.

Gör så här när du hör den allmänna farosignalen
  • Gå in. Stäng dörrar, fönster och ventilationsanordningar.
  • Slå på radion och invänta anvisningar.
  • Undvik att använda telefonen för att undvika att linjerna blockeras.
  • Lämna inte området utan uppmaning av myndigheterna.

Gasfara

Vid gasfara ges allmän farosignal.
Gå tillväga på följande sätt
  • Om du är inomhus och känner gaslukt:
    • håll dig inomhus, gå upp till övre våningar, lyssna på radion för att få mera information
    • tryck ett vått plagg mot munnen och andas genom det
  • Om du är ute när du känner gaslukt och inte kan förflytta dig inomhus:
    • skynda dig undan gasmolnet till sidvinden
    • försök komma så högt upp som möjligt, till exempel upp på ett backkrön
Mer information om att skydda sig mot gas
  • Stäng ventilationsanordningar, stäng dörrar och fönster tätt.
  • Du kan även stänga och tejpa igen innerdörrarna och hålla dig till utrymmen under vinden.
  • Om du känner gaslukt kan du andas genom ett fuktigt, poröst tyg.
  • Myndigheterna meddelar via radion eller högtalarbil när giftmolnet har avdunstat. Vädra inomhusutrymmen noggrant efter detta.

Strålrisk

Vid risk för strålning ges en allmän farosignal.

Gå inomhus.

  • Stäng fönster, dörrar, vädringsöppningar och ventilationsanordningar.
  • Bästa skyddet finns i mitten av huset och i källaren. Ta jodtabletter först efter uppmaning från myndigheterna (det ska finnas 2 jodtabletter per person).

Undvik att röra dig utomhus

Tilläggsinstruktioner
Ytterligare instruktioner fås av räddningsmyndigheterna i din stad, media samt på sidan 867 i Yles text-TV. Information finns även på Strålskyddscentralens webbplats www.stuk.fi och räddningsväsendets webbplats www.pelastustoimi.fi.

Elavbrott

Agerande vid elavbrott

Elströmmen bryts i verksamhetsutrymmet, men i allmänna utrymmen fungerar belysningen fortfarande

  • Kontrollera om möjligt säkringarna i gruppcentralen i det egna verksamhetsutrymmet.
  • Om problemet kvarstår, kontakta fastighetsservice (tfn 020015500).

Elströmmen bryts både i verksamhetsutrymmet och i de allmänna utrymmena

  • Använd en ficklampa
  • Handled vid behov även andra

Tagande av skydd inomhus

Skydd inomhus krävs vid allvarligt våld eller hot om våld i fastigheten. Man ska alltid söka skydd i ett rum där dörren går att låsa och insyn inte är möjlig. I studie- och kontorslokaler med glasväggar går det inte att söka skydd. Om det kommer ett hot under pågående lektion i ett rum med glasväggar ska eleverna hänvisas till en säkrare plats.

Skydd inomhus sker i två faser.

* Första fasen *

Övergång till den första fasen blir aktuell om det finns ett hot om våld i fastighetens omedelbara närhet, det finns ett hot om allvarligt våld eller hotet om våld finns inne i fastigheten.

  • Åtgärder:*

  • Anmäl hotet till det allmänna nödnumret 112

  • Befall elever, gäster och personer i korridorerna och utomhus att komma in.
  • Lås klassrummens dörr.
  • Personalen låser ytterdörrarna.
  • Vänta på mer information från myndigheterna.

Andra fasen

Övergång till den andra fasen sker om hotet finns inne i eller nära fastigheten.

  • Åtgärder:*

  • Lås dörrarna till klassrummet.

  • Släck lamporna i lokalerna och dra för eventuella gardiner.
  • Stäng av mobiltelefonerna eller sätt dem på ljudlöst.
  • Lärarens eller chefens telefon ska vara påslagen men på ljudlöst.
  • Stapla hinder framför rumsdörren.
  • Be dem som befinner sig i rummet att hålla sig lågt nere och bakom möbler.

* Instruktioner för personal*

Här är några saker att tänka på i förväg vid nödutrymning och skydd inomhus.

  • En del av den dagliga verksamheten*

  • Lär dig de olika utrymningsvägarna i fastigheten.

  • Lär dig sätta klassrumsdörren i baklås.
  • Ta reda på var fastighetens samlingsplatser finns.
  • Delta i övningar och läs relaterat material och instruktioner.
  • Tänk på var och hur du kan skydda dig själv när det behövs.

Under pågående situation

  • Ta kontroll över situationen – tala med hörbar röst.
  • Ta din grupp den säkraste vägen till en skyddad samlingsplats.
  • Myndigheterna leder räddningsinsatsen – du ansvarar för din egen grupp.
  • Om det inte ges några tydliga instruktioner eller order – om man ska söka skydd inomhus eller ta sig ut – fatta ett beslut!

* Lösningen är beroende av* var utrymmet är beläget och hurdant skydd det ger.

  • Det är säkert att söka skydd i ett slutet, låsbart utrymme.
  • I ett utrymme med glasväggar eller som inte går att låsa är det svårare att skydda sig.
  • Om en utrymningsväg finns inom synhåll och säker kan man överväga att gå ut.
  • Om utrymningsvägen är långt borta och utom synhåll är det inte säkert att gå ut.
  • Handla i enlighet med fas 1 eller 2 beroende på situationen.
  • Rapportera vid behov den information du har fått till myndigheterna.

  • Efter situationen*

  • Återgå till normal verksamhet om det är möjligt.

  • Ta upp det skedda med eleverna och personalen i enlighet med läroinrättningens kriskommunikation.
  • Ge inga uttalanden till media. Myndigheterna och de personer som utsetts på förhand svarar för informationen.

Befolkningsskydd

Syftet med skyddsrummet är skydda människorna mot ras, explosionstryck, splitter, gas, strålning och bränder. Det finns 2 skyddsrum i fastigheten. Det rekommenderas att man väljer en skyddsrumsansvarig och en medhjälpare till den ansvarige. Det är bra om de skyddsrumsansvariga lär sig använda utrustningen i skyddsrummet och hur skyddsrummet ställs i ordning för användning.

Det finns 2 skyddsrum i fastigheten.

Placering Skyddsklass Yta Skyddsplatser Utrustningens placering
0. kerros, T2 porraskäytävän läheisyydessä VSS 3 S1 90 m² 120 J-käytävän 0. kerroksen yhteisvarastossa
0. kerros, S2 porraskäytävän läheisyydessä - - J-käytävän 0. kerroksen yhteisvarastossa

Ett av fastighetens skyddsrum är av klass S1. Skyddsrummet av skyddsklass S1 är ett nyare som har byggts efter år 1971 I denna skyddsrumsmodell kan man vistas i långa tider. Skyddsrummet har ett manuellt eller maskinellt luftintag som är försett med förfiltrering och aktivkol-partikelfiltrering.

Myndigheterna ger anvisningar via radion, om man ska förflytta sig till skyddsrummen, och information om vilka skyddsrum människorna ska söka sig till. Förflyttningen till skyddsrum sker således alltid på uppmaning av myndigheterna. Olyckor som sker under normala omständigheter kräver i allmänhet inte att man ska söka skydd i skyddsrum, utan det räcker att man tar skydd inomhus. Det finns totalt 110 000 platser i offentliga skyddsrum i Finland.

Förvaring av inventarier

Förvaring av olika föremål kan medföra risk för brand eller spridning av brand, att utrymningsvägar blockeras i nödsituationer och att släckningen av eldsvådor försvåras.

Utgångar i byggnader ska alltid hållas passerbara och fria.

Utgångar, trapphus, korridorer inomhus och passager i lager
  • Det är inte tillåtet att förvara några föremål.
Under eller invid byggnader
  • Det är inte tillåtet att förvara lättantändligt material eller andra föremål, t.ex. sopkärl, papphögar och transportflak intill byggnadernas väggar
OBS!
  • I undantagsfall kan räddningsmyndigheten bevilja undantag, till exempel för förvaring av större mängder eller tillåta förvaring på en annan plats, eller av säkerhetsskäl begränsa förvaringen

Bilagor

Denna räddningsplan har följande bilagor:

Dessutom finns följande bilagor tillgängliga i webbtjänsten:

Bruksanvisningar för brandsläckare

Släckare

  • Vänd brandsläckaren upp och ned och skaka om den, detta säkrar pulvrets fluiditet.
  • Dra loss säkringssprinten.
  • Närma dig elden medvinds.
  • Om du är inomhus, närma dig hukad längs golvet, då blir sikten bättre.
  • Fatta tag i den ändan av släckaren där slangen finns och rikta släckningspulvret mot roten av lågorna, kapa inte lågorna.
  • Börja släcka framifrån och fortsätt bakåt, eller nerifrån och uppåt.
  • Släckningen kan effektiviseras genom rörelser fram och tillbaka.
  • Hela det brinnande området ska täckas med ett moln av släckningsmedel.
  • När lågorna har slocknat kan släckningen avslutas.
  • Kontrollera det brända området och försäkra dig om att branden har slocknat.
  • Ifall objektet fattar eld på nytt, upprepa släckningen.
Tack för att du bekantade dig med dokumentet.